Orosanmälan vuxen psykisk ohälsa – så gör du en anmälan

Det är inte alltid lätt att veta när man ska slå larm om en vuxen som mår psykiskt dåligt. Kanske ser du någon isolera sig, sluta äta eller tappa greppet om vardagen. Den här guiden går igenom hur en orosanmälan går till, vad som händer efteråt och vilka rättigheter både du och den du är orolig för har.

Anmälningsskyldighet för yrkesgrupper: Ja, enligt socialtjänstlagen 14 kap 1 § ·
Åldersgräns för vuxen: 21 år ·
Mottagare av anmälan: Socialtjänsten i personens hemkommun ·
Blankett för anmälan: Ingen specifik blankett – anmälan kan vara muntlig eller skriftlig

Fem punkter att ha koll på, ett tydligt mönster: åldersgränsen, anmälningsskyldigheten och att det inte krävs någon särskild blankett gör processen enklare än många tror.

Kan man göra orosanmälan på vuxna?

Ja, du kan göra en orosanmälan för en vuxen person som far illa – oavsett om du är privatperson eller yrkesverksam (Lawline juridisk rådgivning). Det är en vanlig missuppfattning att orosanmälan bara gäller barn; lagen omfattar alla åldrar.

När är det lämpligt att göra en orosanmälan?

• När den vuxne inte längre klarar sin dagliga hygien, näring eller boende på grund av psykisk ohälsa (Danderyds kommuns socialtjänst).
• Vid självskadebeteende, hot mot andra eller allvarlig försummelse (Region Kronobergs riktlinjer).

Vem kan göra en orosanmälan?

• Alla privatpersoner – grannar, anhöriga, vänner (Lawline juridisk rådgivning).
• Yrkesverksamma inom vård, skola och socialtjänst har en lagstadgad anmälningsplikt (Region Kronobergs riktlinjer).

På vilka grunder kan man göra en orosanmälan som vuxen?

Orosanmälan måste vila på konkreta iakttagelser, inte på lösa farhågor. Grunden är att den vuxne far illa eller riskerar att fara illa på grund av psykisk ohälsa (Lawline juridisk rådgivning).

Vad räknas som att fara illa?

• Att inte få sina grundläggande behov tillgodosedda – mat, boende, hygien (Danderyds kommuns socialtjänst).
• Att vara utsatt för våld, hot eller utnyttjande (Region Kronobergs riktlinjer).
• Att allvarligt försumma sin egenvård på grund av psykisk ohälsa (Värmdö kommuns socialtjänst).

Psykisk ohälsa som grund

• Psykisk ohälsa i sig räcker inte – det är konsekvenserna som avgör (Danderyds kommuns socialtjänst).
• En person med psykisk ohälsa som aktivt motsätter sig hjälp kan ändå vara föremål för anmälan om risken för allvarlig skada är påtaglig (Lawline juridisk rådgivning).

Det innebär att anmälan är motorn i processen – utan den kan hjälpen inte komma igång.

Hur gör man en orosanmälan för en vuxen person?

Processen är mindre komplicerad än du tror. Här är stegen – från första tanken till att anmälan är gjord.

1. Identifiera rätt kommun. Orosanmälan skickas till socialtjänsten i den kommun där den vuxna personen är folkbokförd (Lawline juridisk rådgivning).
2. Samla dina observationer. Skriv ner konkreta händelser – datum, beteenden, vad du sett eller hört. Ju mer detaljerad, desto bättre underlag (Danderyds kommuns socialtjänst).
3. Kontakta socialtjänsten. Du kan ringa, mejla eller använda kommunens e-tjänst. I Danderyd finns en särskild e-tjänst för psykisk funktionsnedsättning (Danderyds kommuns socialtjänst). I Haninge finns separata e-tjänster för missbruk respektive psykisk ohälsa (Haninge kommuns e-tjänst).
4. Berätta varför du är orolig. Beskriv situationen utan att överdriva. Nämn om personen är öppen för hjälp eller troligen kommer att motsätta sig insatser (Lawline juridisk rådgivning).
5. Lämna dina kontaktuppgifter om du vill (valfritt). Du kan vara anonym – socialtjänsten måste ändå utreda om oron är befogad (Danderyds kommuns socialtjänst).

Efter anmälan får du normalt en bekräftelse. Sedan tar socialtjänsten över.

Kom ihåg: din anmälan är starten, socialtjänsten gör resten.

Kan man göra en orosanmälan till psykiatrin?

Nej – orosanmälan görs till socialtjänsten, inte till psykiatrin. Psykiatrin är hälso- och sjukvård, inte socialtjänst. Men sambandet är viktigt att förstå.

Skillnaden mellan anmälan till socialtjänsten och kontakt med psykiatrin

• Socialtjänsten utreder sociala behov och kan erbjuda boendestöd, kontaktperson, daglig verksamhet med mera (Värmdö kommuns socialtjänst).
• Psykiatrin ansvarar för medicinsk utredning och behandling av psykisk ohälsa.

När ska man vända sig till psykiatrin istället?

• Vid akut psykisk kris – ring 112 eller åk till närmaste akutpsykiatriska mottagning (1177 Vårdguidens information).
• Vid misstanke om allvarlig psykisk störning som kräver läkarbedömning.

Sammanfattningsvis är socialtjänsten rätt instans för orosanmälan, medan psykiatrin hanterar akuta medicinska behov.

Vad händer efter orosanmälan för en vuxen?

Orosanmälan är startskottet för en utredning. Socialtjänsten måste agera skyndsamt, men exakt tid är inte lagstadgad för vuxna (Lawline juridisk rådgivning).

Socialtjänstens utredning

• Socialtjänsten kontaktar den berörda personen för att informera om anmälan och erbjuda stöd (Danderyds kommuns socialtjänst).
• Den vuxne har rätt att tacka nej till insatser – så länge hen inte utgör en allvarlig fara för sig själv eller andra (Värmdö kommuns socialtjänst).
• Utredningen bygger på samtal och ibland hembesök. Målet är att kartlägga behoven.

Möjliga beslut och insatser

• Ingen insats – om personen inte anses fara illa eller tackar nej.
• Bistånd i form av kontaktperson, boendestöd, särskilt boende eller daglig verksamhet (Värmdö kommuns socialtjänst).
• Vid missbruk: behandling eller motivationsinsatser (Haninge kommuns e-tjänst).

”Vår erfarenhet är att många anhöriga väntar för länge innan de gör en anmälan. Ju tidigare oron lyfts, desto större chans att den vuxne får rätt stöd.”

– Stockholms stads socialrådgivning

”Psykisk ohälsa hos en närstående kan vara mycket påfrestande. Det finns stöd att få, både för den som mår dåligt och för anhöriga.”

– 1177 Vårdguiden

”Juridiskt sett är det viktigt att anmälan innehåller konkreta omständigheter. En allmän känsla av oro räcker inte – socialtjänsten behöver fakta för att agera.”

– Lawline juridisk rådgivning

För anhöriga som ser en vuxen med psykisk ohälsa är valet tydligt: gör en orosanmälan direkt till socialtjänsten, eller riskera att personens situation förvärras utan stöd. Tvekan kan kosta dyrbar tid – och det finns inget att förlora på att anmäla.