Hoppa till innehåll
Hem » Blogg » Söka avlidna personer i Sverige: dödbok, register och annonser

Söka avlidna personer i Sverige: dödbok, register och annonser

Att ta reda på om någon har gått bort är ofta krångligare än man tror, särskilt med bara ett namn och en gammal adress. Skatteverket ansvarar för folkbokföringen sedan 1 juli 1991, enligt Statens arkiv (myndighet för arkivfrågor), medan tiden före det kräver andra register, och nedan framgår vilka källor som visar vad, vad de kostar och varför en sökning ibland ger tomma träffar.

Frågor från Google (PAA) i underlaget: 12 · Analyserade topplacerade källor: 5 · Krävda externa källor: 10 · Minsta antal källdomäner: 6

Snabböversikt

1Bekräftade fakta
2Vad som är oklart
3Tidslinjesignal
4Vad händer härnäst

Datumen avgör vilket register som ska sökas, så de bör kontrolleras först.

Sex rader, men de flesta avgör samma sak: vilket register som faktiskt täcker den person du söker.

Uppgift Värde
Myndighet för folkbokföring Skatteverket (Statens arkiv)
Sökbar historisk källa Sveriges dödbok, en sekundärkälla
Arkiv med uppgifter om avlidna Riksarkivet
Samlingsplats för dödsannonser Familjesidan.se, utan källa i underlaget
Kostnad för undersökningsuppdrag Avgiftsbelagt (Riksarkivet)
Gräns för bouppteckningar hos Riksarkivet 30 juni 2001 (Riksarkivet)

Hur kollar man om en person är avliden?

Börja hos den myndighet som för folkbokföringen, eftersom ett dödsfall i nyare tid registreras där. Skatteverket kan lämna dödsfallsintyg med släktutredning för personer som avled efter 1 juli 1991 (Skatteverket).

Vilka myndigheter kan bekräfta ett dödsfall

  • Skatteverket för dödsfall efter 1 juli 1991, med dödsfallsintyg med släktutredning (Skatteverket)
  • Riksarkivet för äldre fall, där källorna i första hand utgår från folkbokföringen som Svenska kyrkan ansvarade för (Riksarkivet)

Varför uppgifter kan saknas i offentliga sökningar

  • Sveriges dödbok är en sekundärkälla och kan innehålla fel (Statens arkiv)
  • Kommersiella register kan vara inaktuella och bör jämföras med en myndighetskälla
  • För personer före 1991 ligger underlaget i kyrkligt material, inte i Skatteverkets databas (Riksarkivet)

Så går du tillväga

  1. Kontrollera först vilket datum dödsfallet ungefär inträffade
  2. Avgör om personen bör sökas i Skatteverkets eller Riksarkivets material
  3. Begär dödsfallsintyg eller undersökningsuppdrag där det är aktuellt

Konsekvensen: en tom träff i en annonssamling är inget besked om att personen lever eller har avlidit.

Hur söker man i Sveriges dödbok?

Sveriges dödbok är ett användbart sökhjälpmedel, men den är en sekundärkälla. Den tionde utgåvan från 2025 omfattar cirka 17,8 miljoner döda för åren 1800–2024 (Statens arkiv).

Vilka uppgifter en sökning i dödboken kan ge

  • Personnummer för avlidna, enligt Släkthistoria.se för den äldre utgåvan 1901–2013 (Släkthistoria.se)
  • Namn, ålder, hemort, anhörig, tidpunkt för dödsfall och begravning samt dödsorsak i vissa fall, i Riksarkivets dödregister (statlig arkivmyndighet)
  • Sökning med trunkering (*), maskering (?) och frassökning med citattecken (Riksarkivet)

Tillgång och kostnad

  • Kungliga biblioteket har Sveriges dödbok på en dator i rummet vid informations- och lånedisken (Kungliga biblioteket (nationalbibliotek))
  • Riksarkivets digitala forskarsal är gratis och kan användas hemifrån (Kungliga biblioteket)
  • ArkivDigital är en kommersiell tjänst med abonnemang och stark täckning före 1900 (Statens arkiv)

Konsekvensen: den som bara söker i dödboken får en träff utan att veta vilken utgåva den bygger på, och det kan avgöra om personen hör till rätt tidsperiod.

Varför detta spelar roll

Två utgåvor beskrivs med olika täckning, 1901–2013 hos Släkthistoria.se och 1800–2024 hos Statens arkiv. Den som citerar en träff utan att kontrollera utgåvan kan bygga på fel tidsspann (Statens arkiv).

Den som anger utgåva och täckningsår vid citering kan senare visa varför en träff hör till rätt tidsperiod.

Var ser man dödsannonser på nätet?

Dödsannonser publiceras av tidningar och begravningsbyråer, och de finns sällan i ett enda arkiv. Därför ger en sökning i bara en databas sällan hela bilden.

Familjesidan och andra annonssamlingar

  • Familjesidan.se nämns i underlaget som samlingsplats för dödsannonser och minnessidor, men materialet saknar en källa som kan verifiera det
  • Rötter anger att historiska dödsannonser kan finnas i Kungliga bibliotekets tidningsdatabas (släktforskningstidning Rötter)
  • Begravningsbyråers minnessidor är en egen källtyp och bör skiljas från tidningsannonser

Tidningarnas egna annonsarkiv

  • Annonser publiceras i vissa tidningar och orter, så sökningen behöver avgränsas
  • Ange källa och publiceringsdatum när du använder en annons, eftersom det gör uppgiften spårbar

Konsekvensen: en annons är ett startspår för att hitta en begravning, inte ett officiellt besked om dödsfallet.

Vilka har nyligen dött 2026?

Underlaget innehåller ingen samlad officiell lista över nyligen avlidna. Den senaste utgåvan av Sveriges dödbok täcker åren 1800–2024 (Statens arkiv), så den kan inte ge svar om dödsfall under 2025 eller 2026.

Var listor över nyligen avlidna publiceras

  • Begravningsbyråers och tidningars annonser är de listor som går att hitta
  • Uppdateringstakten för dessa listor är okänd i underlaget

Varför listor skiljer sig åt

  • Listor bygger på olika källor med olika fördröjning
  • Publicering efter ett dödsfall kan ta tid, och uppgifterna kan vara ofullständiga

Konsekvensen: den som söker nyligen avlidna bör utgå från annonser med datum och vänta med slutsatser tills en myndighetskälla bekräftat dödsfallet.

Varför hittar jag inte dödsannons?

En tom träff beror ofta på avgränsningen, inte på att personen saknas. Riksarkivets dödregister täcker bara vissa län, och det hindrar träffar utanför dem.

Stavning och namnvarianter

  • Namnvarianter och saknade uppgifter påverkar träffarna, särskilt för äldre personer
  • Prova trunkering (*) och maskering (?) i Riksarkivets dödregister (Riksarkivet)
  • Frassökning med citattecken hjälper när namnet består av flera led (Riksarkivet)

Annonsen kan ha publicerats i annan tidning eller ort

  • Riksarkivets dödregister omfattar Blekinge, Gotlands, Hallands, Jämtlands, Kristianstads, Malmöhus och Västernorrlands län (Riksarkivet)
  • Östergötlands län ingår inte i den listan, så ett tomt resultat där säger inget om personen (Riksarkivet)
  • Tidningars annonsarkiv varierar, och underlaget anger inte vilka lokala arkiv som är fritt sökbara
Saken att se upp med

En tom sökning i ett län som saknas i dödregistret säger ingenting om att personen inte har avlidit. Ställ alltid frågan vilket register som täcker orten innan du söker (Riksarkivet).

Konsekvensen: kontrollera vilket län och vilken tidning registret täcker, annars tolkar du en avgränsning som ett svar.

Bekräftade fakta

Vad som är oklart

  • Exakta avgifter för undersökningsuppdrag och dödsfallsintyg
  • Handläggningstid för Skatteverkets dödsfallsintyg
  • Dödbokens täckning, där källorna anger olika utgåvor och år
  • Uppdateringstakt och täckning för listor över nyligen avlidna

“Här kan du beställa bouppteckningar som är upprättade fram till 30 juni 2001. Söker du en senare bouppteckning ska du kontakta Skatteverket.”

— Riksarkivet

“Observera att dödsfallsintyg bara kan tas fram för personer som avled efter den 1 juli 1991.”

— Skatteverket

“Sveriges dödbok är en sekundärkälla och ett mycket användbart sökhjälpmedel, men uppgifterna bör alltid kontrolleras mot originalkällan.”

— Statens arkiv

För den som letar efter en avliden anhörig är valet tydligt: börja hos Skatteverket för dödsfall efter 1 juli 1991, eller hos Riksarkivet för äldre fall, och behandla annonser som startspår tills en myndighet bekräftat uppgiften (Skatteverket).

Relaterad läsning: klädsel på begravning för nära anhörig · Sven-Erik Magnusson och Eva Magnusson: vad källorna visar

Vanliga frågor

Hur hittar jag avlidna personer i Sverige?

Börja med Skatteverket för dödsfall efter 1 juli 1991 och med Riksarkivets register för äldre personer. Sveriges dödbok är ett bra sökhjälpmedel, men kontrollera träffen mot originalkällan (Statens arkiv).

Var kan jag hitta dödsannonser i Östergötland?

Underlaget innehåller ingen källa som listar annonser för Östergötland. Riksarkivets dödregister täcker inte länet, så börja i tidningens eget arkiv eller hos begravningsbyrån och bekräfta sedan med en myndighet.

Var kan jag hitta dödsannonser i Sydsvenskan?

Underlaget har ingen källa för tidningens annonsarkiv. Använd tidningens egna sökfunktion och notera publiceringsdatum, så att annonsen går att spåra.

Var hittar jag dödsannonser på UNT?

Underlaget innehåller inga uppgifter om UNT:s annonsarkiv, så frågan kan inte besvaras här. Använd tidningens egna arkiv och verifiera uppgifterna i en myndighetskälla.

Vilka uppgifter finns i Riksarkivets dödsregister?

Registret ger namn, ålder, hemort, anhörig, arkivkälla, tidpunkt för dödsfallet och begravningen samt dödsorsak i vissa fall. Det täcker dessutom bara ett begränsat antal län (Riksarkivet).

Kan Skatteverket bekräfta att en person har avlidit?

Skatteverket kan lämna dödsfallsintyg med släktutredning för personer som avled efter 1 juli 1991. Dödsfall före det datumet hänvisas i stället till Riksarkivet (Skatteverket).



Emil Andersson